2011-07-19

Man vet att man är på landet...

Man vet att man är på landet när…

•De få människor man möter under morgonpromenaden hälsar och säger ”godmorgon”
•Eller så ser man ingen utom ett gäng kossor som ropar ”muuu” ute på en äng
•Man äter lunch vid 11-tiden och dricker ”eftermiddagskaffe” vid typ 14
•Kassörskorna i affären ( 2 mil bort) tar det lilla lugna (läs snigeltempo) och babblar med gamlingarna om väder och krämpor och barnbarnen
•Folk har noggrann koll på grannarnas vanor och lägger noga märke till alla avvikelser. Eller om det kommer främmande bilar etc.
•Sånt som klädtrender och fysisk form/fettprocent existerar inte på världskartan

Och här bor jag. Visa skulle väl kalla det ödemarken att och rena rama döden av att behöva bo så här avsides... Men det är underbart... Mitt egna paradis på jorden!



Jag måste ju säga att det är rätt charmigt och avkopplande faktiskt, ett litet break från de vanliga gängorna man är i annars med jobb å dagis lämningar.

Då är det helt underbart att komma ut till landet... till mitt hem!





( Björkudden i vinterskrud)

Inga kommentarer: